En utskällning

Det här är en utskällning inte riktad till någon specifik person men som du ändå riskerar att känna dig träffad av. Vill du inte ha en sådan så sluta läs här, jag är inte intresserad av att tvinga någon att läsa den och är inte särskilt sugen på att prata om den i efterhand så det är verkligen fritt fram att inte läsa den, läsa den men aldrig nämna den eller ja. Göra precis vad du vill med den. Jag är inte ens säker på att jag vill göra det här. Men oh well, here goes...

Jag brukar sällan läsa skrifter om köttätande nu för tiden eftersom jag redan är en övertygad vegan. Det har inte känts som att jag skulle få ut så mycket av att läsa fler sådana texter. Samtidigt har jag varit nyfiken på både Jordens Herrar av Pelle Strindlund och Äta Djur av Jonathan Safran Foer. och plötsligt stod den sistnämnda framför mig på biblioteket, så jag bestämde mig för att låna den. Och nu har jag läst den.

På baksidan av boken finns följande utdrag från en recension tryckt:

"What makes Eating Animals so unusual is vegetarian Foer's empathy for human meat eaters, his willingness to let both factory farmers and food reform activists speak for themselves, and his talent for using humor to sweeten the argument."

Något kombination av detta, Foer's empati för köttätare och att jag själv är vegan, gjorde att jag mest såg läsningen av denna bok som ett slags intag av lite nya fakta, kanske ett och annat nytt tanke-experiment och argument. Jag trodde inte att den skulle påverka mig så mycket. Men vad som hände när jag läste den var framför allt att jag blev sjukt jävla förbannad.

Jag gillar inte att vara arg eller irriterad eftersom det sällan representerar mina bästa stunder. Saker jag säger när jag är arg brukar i regel vara impulsiva och inte sällan ogenomtänkta. Jag tror inte heller att budskapet går fram bättre om det levereras av en arg person, tror snarare att det motsatta gäller. Men idag kände jag att det var dags.

Som vegan så får jag extremt ofta frågan varför jag inte äter kött. Jag har valt att svara på den frågan på olika sätt genom åren, ibland mer provocerande än annars men oftast så försöker jag bara beskriva mitt tankesätt utan att samtidigt hävda att någon annan måste resonera på samma sätt som jag. Dels är jag trött på ha samma diskussion som jag redan haft hundratals gånger med defensiva köttätare (jag bär också skuld till en del av dessa samtal, men även om jag räknar snällt så kommer de stå för nio av tio) och dels så är det inte helt kul att skapa dålig stämning, sabba någons lunch eller bara allmänt vara en vandrande källa till olust. Min aktivism sträcker sig i regel till att posta otäcka länkar på Facebook lite då och då, men jag inbillar mig (kanske felaktigt) att jag stöter mig med få personer den vägen.

Jag brukar gå ganska långt för att tona ner mitt eget ställningstagande. Jag påpekar ofta att vi alla måste dra en linje någonstans. Jag kollar sällan var jag sätter ner foten vilket leder till att jag skadar och har ihjäl diverse småkryp. Jag fuskar ibland med produkter som innehåller bivax och honung, egentligen utan någon bättre anledning än att jag har mindre sympati för insekter än jag har för andra levande varelser, ett agerande jag inte kan försvara med något rationellt argument. Jag vet inte alltid om mina mediciner är vegan, är ibland säker på att de inte är det. Jag har dragit min bekvämlighetslinje där, någon annan vid köttätandet. Jag är ingen exemplarisk människa. Men jag försöker bli bättre. Och jag tycker det är hög tid att fler av er försöker.

Veganer får som sagt ofta frågan "Varför äter du inte kött?" Många påpekar också att frågan som borde ställas är "Varför äter du kött?". Och den vill jag nu att ni ställer till er sjäva.

Under läsningen av Äta Djur har jag flera gånger känt för att skälla ut folk. Inte okända människor, inte vem som helst, utan de som står mig närmast. Människor jag vet delar samma övertygelser som mig gällande tortyr av oskyldiga individer, men som ändå väljer att blunda för det. Som väljer att ge sitt aktiva stöd till en bransch/rörelse/näring så vidrigt fascistisk att det saknar motstycke i historien. Som förutom att tortera miljarder individer årligen även är den största enskilda orsaken till global uppvärmning. Som går i taket över vinster i vården men samtidigt stöder det värsta exemplet på hur kapitalismens logik appliceras på levande kännande varelser. Som rasar över okända sjukhuvuden som lemlästar katter men som ger sitt stöd till att miljarder kor, får, grisar, kycklingar och fiskar får en behandling som är minst lika grym med skillnaden att den pågår hela deras liv.

Jag vet att ni vet lika väl som jag hur illa det är, även om ni väljer att inte tänka på det. Kanske sitter ni inte på lika mycket detaljer, men ni vet tillräckligt. Ni berättar ibland för mig hur ni aktivt drar er för att undersöka de verkliga förhållandena för att ni vet hur dåligt ni skulle må av att konfronteras med dem. Istället blundar ni för det och fortsätter ge ert stöd. Och eftersom jag inte vill vara en jobbig typ så säger jag oftast inget. Men när jag än en gång utsatte mig för beskrivningen av vad djuren som blir vår mat får stå ut med blev jag så jävla förbannad (och besviken) på er lathet, på er nonchalans, på ert aktiva (ja, att ge betala någon för att fortsätta är högst jävla aktivt) stöd till denna fascism (tyvärr den enda korrekta beskrivningen) och på ert hyckleri.

Är du ok med att den starke kan behandla den svage precis hur hen behagar så riktar inte sig denna text till dig. Den riktar sig till er som ser er som fulla av empati och omtanke för andra kännande varelser. Den riktar sig till er som jag vet inte skulle stödja animalieindustrin om ni bara vågade reflektera över vad det stödet innebär.

Jag är inte intresserad av att diskutera veganism med er (få ämnen är så sönderdiskuterade). Jag är inte intresserad av att höra försvarstal (jag vet antagligen redan vad ni kommer säga). Jag vill inte få ett svar på frågan "Varför äter du kött?" Jag vet att många av er har andra slag att utkämpa innan ni orkar konfrontera denna fråga, men jag vet också att många framför allt är bekväma latmaskar utan en anledning ni kan stå för.

Känner du dig alls träffad så gör något åt det. Som sagt - jag är inte intresserad av att prata om detta utan detta är mitt sätt att säga "Ta dig i kragen!" Jag hoppas att några av er skall sluta blunda och börja reflektera och agera. Läs Äta Djur eller någon annan bok i ämnet. Fly inte ämnet blott för din bekvämlighets skull. Tänk på det. Ifrågasätt dig själv. Bojkotta Scan. Bli vegan. Köp min mat.