I Danmark är de dumma, i Sverige däremot...

DN skriver om hur Danska grisar misshandlas svårt. Som vanligt är det meningen att vi skall förfasas, och antagligen inbilla oss att det är mycket bättre i Sverige, vilket givetvis är totalt nonsens. Den enda som verkar klarsynt i artikeln är den danska bonden Torben Paulsen som säger:

"- Det är en fabrik vi har. Du ska inte tro att jag har 1700 suggor här ute för att de är söta djur som jag ska klia bakom örat. Jag har dem för att jag ska tjäna pengar på dem."

Folk i gemen verkar tro att vi skall kunna se djur som varor, dvs som något utan intressen, och samtidigt se dem som agenter, dvs MED intressen. Vilket verkar tämligen irrationellt.

Kan folk inte bara vara ärliga och säga att de skiter i djurens intressen? För varje gång vi sätter i oss en biff, utför eller stödjer djurförsök eller på något annat sätt använder djur för vårt välbefinnande, så säger vi att deras intressen är sekundära till våra. Det verkar omedelbart förolämpande att säga "Jo men klart att jag bryr mig om djurets välbefinnande, det skall inte fysiskt misshandlas medans det psykist misshandlas under sitt frihetsberövande som ultimat kommer leda till dess för tidiga död. Gud vad jag är omtänksam!"

Det är som att säga att slavhandlaren som är mån om att hans slavar inte skall dö i förtid bryr sig om slavarnas intressen. Det är ju förvisso sant att han är mån om ETT av deras intressen, men för den delen ser vi honom som framför allt ett egoistiskt skithål, och detta av helt uppenbara anledningar. Köttätare försöker dock komma undan med exakt samma förhållningssätt till djuren. Vilket känns minst sagt skenheligt...